Anna Haas

Grön inom hållbarhetskommunikation? Undvik greenwashing i tre steg

H&M har fått kritik i Nederländerna för att ha märkt produkter med ”Conscious”1 och kommunikationen kring begreppet anses bristande. Bara dagar tidigare fälldes företaget bakom Urtekram, Midsona, i Patent- och marknadsöverdomstolen för deras tredjepartsmärkning ”Cosmos Organic” och ”Ecocert Cosmos Organic”,2 samtidigt som Systembolaget riskerar få tummen ner för sin tumme upp.3

Hållbarhet har blivit en snårig business. För bara några år sedan kunde egna miljömärkningar florera fritt och företag sonika kommunicera om hållbara hushållsprodukter och klimatsnälla kepsar. Idag börjar tydliga regelverk och ramar falla på plats som ska säkerställa att det som kommuniceras till konsumenten är tydligt och riktigt. För vad är egentligen hållbart?

Det försöker de högre instanserna nu reda ut. EU-kommissionen arbetar fram nya regler kring hållbarhetskommunikation som kan komma att förbjuda de miljömärkningar som inte bygger på tredjepartsverifiering, det vill säga miljömärkningar av oberoende aktör likt Svanens ”Bra miljöval”. Samtidigt har alltså Midsonas varumärke Urtekram fällts i Sverige med hänvisning till att tredjepartsmärkningen de använder inte ansågs tillräckligt etablerad.

Produktkommunikation och reklam är till för att skapa uppmärksamhet kring din vara eller tjänst, men också för att informera dina potentiella konsumenter om att ni finns. Så vad får du egentligen säga? Och vad bör du säga?

1. Undvik ord som grön, hållbar, klimatsmart, miljövänlig

Begreppen har ingen tydlig definition, därför är det viktigt att ställa sig frågorna ”är produkten producerat på ett sätt som skulle kunna anses hållbart, eller är det bara delar av den?”, ”Menar vi enbart materialet, eller hur ser arbetsförhållandena ut i värdekedjan?”; ”Är det fortfarande en bra produkt när den produceras i stora mängder?”. En ”grön” t-shirt blir som bekant mindre ”grön” om den i slutändan uppmuntrar till mer konsumtion och därmed mer produktion och utsläpp.

2. Skippa egna märkningar

Se över grafik, layout och illustrationer så de inte förmedlar ett missvisande budskap. Har du tagit fram en egen miljömärkning? Ta bort den. Om du väljer att behålla den, följ noga utvecklingen av EU:s regler. Systembolaget väljer att i nuläget behålla deras tumme upp med texten ”hållbart val” i väntan på vidare beslut, då symbolen inte var menad som en miljömärkning. Är din produkt eller vara tillräcklig för en certifiering – lägg resurserna på en tredjepartsmärkning.

3. Var tydlig och transparent

Tydlighet är A och O inom hållbarhetskommunikation. Gör du ett påstående, eller har en tredjepartsmärkning som du misstänker inte är etablerad, väg upp det med tydlighet kring vad det faktiskt betyder. Har ni minskat utsläpp med 30%? – Från vad? Få med väsentlig information i samband med reklam och produktkommunikation, och hänvisa inte enbart till en hemsida med mer information.

Behöver du hjälp med din hållbarhetskommunikation? Kontakta Anna eller Åsa för råd och stöd.

ANNA HAAS

Hållbarhets­strateg och kommunikations­konsult

ÅSA WILDE

Grundare och kommunikations­konsult

Möt Tom: Ripplers nya hållbarhetsstrateg

Tom är Ripplers nya hållbarhetsstrateg

Jag är en pigg och glad kommunikationskonsult, sportnörd och sällskapsspelsälskare! Är en blandning mellan en storstad- och landetperson med ett intresse för att förstå olika kulturer, synsätt och personer. Innan Rippler arbetade jag på PR-byrån Prime Weber Shandwick som hållbarhetskonsult inom kommunikation och strategi. Jag har även arbetat för Bosch med digital marknadsföring inom Norden.

Läs hela inlägget »

Därför är allt innehåll rörligt just nu

TikTok har förändrat sättet vi konsumerar både innehåll och sociala medier på. Det rörliga innehållet dominerar de digitala plattformarna och vi tycks inte kunna scrolla oss trötta på ett oändligt feed av content. För den som vill nå sin målgrupp blir videoinnehåll därför allt viktigare. Bäst funkar korta klipp, gärna under en minut. Det är ett faktum som inte undgått jättarna med de största plattformarna, och därför dominerar det korta klippet allt ifrån sociala medier till streamingtjänster som Netflix och Spotify.

Läs hela inlägget »
Karin och Maria på blobb

Därför smäller god publicitet fortfarande högst

Det sägs att vi lever i ett post-truth-samhälle. Att känslor, snarare än fakta, formar opinionen. Detta paras med påståenden om politikerförakt och filterbubblor som underminerar medias trovärdighet.

Denna dystopi stämmer inte med verkligheten. Tvärtom visar SOM-institutets senaste mätning att Sveriges institutioner; regeringen, riksdagen, polisen, sjukvården – liksom näringslivet och media – idag erhåller betydligt högre förtroende från allmänheten än på många år.

Läs hela inlägget »